Italian Mannerist Painter, ca.1518-1594 His father was a silk dyer (tintore); hence the nickname Tintoretto ("Little Dyer"). His early influences include Michelangelo and Titian. In Christ and the Adulteress (c. 1545) figures are set in vast spaces in fanciful perspectives, in distinctly Mannerist style. In 1548 he became the centre of attention of artists and literary men in Venice with his St. Mark Freeing the Slave, so rich in structural elements of post-Michelangelo Roman art that it is surprising to learn that he had never visited Rome. By 1555 he was a famous and sought-after painter, with a style marked by quickness of execution, great vivacity of colour, a predilection for variegated perspective, and a dynamic conception of space. In his most important undertaking, the decoration of Venice's Scuola Grande di San Rocco (1564 C 88), he exhibited his passionate style and profound religious faith. His technique and vision were wholly personal and constantly evolving.  Related Paintings of Tintoretto :. | Portrait of Nicolaus Padavinus | Self Portrait (mk05) | St.George and the Dragon | Gentleman Portrait | Tancred Baptizing Clorinda |
Related Artists:
Lodewijk de Vadder
Lodewijk de Vadder (1605, Grimbergen - 1655, Brussels) was a Flemish Baroque landscape painter and engraver. He became a master of Antwerp's Guild of St. Luke in 1628, and learned painting from his father and brothers. He specialized in landscapes with woods, in the manner of his contemporary Jacques d'Arthois and his pupil Lucas Achtschellinck[1]. They are usually referred to collectively as "The Sonian Forest Painters".
Horst Devens
painted Freiin Emma von Langenmantel-Rosenberg in 1873
carl gustav pilo
Carl Gustaf Pilo, konstnär, målare, född 1711 i Nyköping, död 2 mars 1793 i Stockholm Han studerade vid Konstakademien och för Arenius samt vidare i Tyskland. År 1740 till 1772 bosatt i Danmark, där han utnämndes till hovmålare, professor och direktör för akademien. I Danmark utförde han ett antal porträtt bl.a. av Fredrik V och Juliana Maria samt de kungliga barnen. Efter Gustav III:s statskupp år 1772 blev man i Danmark avogt inställd mot svenskar och Pilo blev helt enkelt tvungen att fly till Sverige. Han bosatte sig i sin barndomsstad Nyköping. Gustav III sökte upp honom med uppdraget, att måla kungens kröning. Pilo försökte avsäga sig det, för han hade ju faktiskt inte varit med vid kröningen och han hade aldrig tidigare målat en gruppbild. Men kungen var envis och han ville ha en motsvarande målning till Ehrenstrahls på Drottningholm av Karl XI:s kröning och Gustav III ville att Pilo skulle måla den. Pilo antog till slut uppdraget och 1782 till 1793 arbetade han med tavlan , utan att bli helt färdig, vilket man ser om man studerar den noga där man på flera ställen på målningen upptäcker flera dubbla ansikten. Dessutom experimenterade Pilo med asfaltsfärg, vilket gör att tavlan uppvisar många större sprickbildningar. Tavlan Gustav III:s kröning hänger på Nationalmuseum och är Pilos kanske yppersta arbete och en pärla i svensk konst. Kompositionen är väl avvägd, koloriten glänsande harmonisk samt de individuella porträtten är briljant utförda. Pilo bör räknas till våra främsta målare och var särskilt skicklig som kolorist, där man ser spår och inflytande från den venetianska skolan och från Rembrandt. Många av hans tavlor utstrålar festivitas detta gäller framförallt den stora kröningstavlan. Pilos betydelse i svensk konsthistoria kan också utläsas i att Postverket vid tre tillfällen använt målningar av P. som motiv vid frimärksutgivning. Bl a utgavs till Pilos 250-årsdag en detalj ur kröningstavlan. Även två av Pilos bröder var också konstnärer, dock med mindre framgång, Jöns Pilo (1707-?) och Olof Pilo (1718-1795).